I grunden utan skuld

En konstig titel på en annars hyfsad svensk deckare. Viveca Steen lyckas i alla fall förena lite vardagsdramatik med lite spänning i inspirerande miljö i Sandhamn. Eller heter det PÅ Sandhamn? Under julen visades en av hennes böcker som film på svt och var inte helt misslyckad. Fast böckerna är bättre. De ger en stunds mys och lättläst avkoppling från den tyngre litteraturen.

Igelkottens elegans?

Muriel Barbery är lärare i filosofi. Det märks! Det mesta i boken går ut på att tala om filosofi på ett pedagogiskt sätt. Hennes kvasifilosofiska utläggningar om konsten blir bara för mycket! En av huvudpersonerna är en portvakt i Paris, som döljer sin bildning bakom en mask av okunnighet. Med piggarna utåt som igelkotten. Insidan ska alltså vara bättre eftersom hon är så beläst? En annan är tolvåriga Paloma, som skriver en sorts dagbok där hon talar om hur intelligent hon är och hur lite livet är värt att leva. Lite intressant blir det när japanen Ozu dyker upp som ny hyresgäst i huset. Hoppas slutet blir mer läsvärt. Och ja, jag vet att boken är omåttligt populär och är en säljsuccé. Men alla tycker som väl är inte lika. Filmen kanske är bättre? (Bilden är från filmklippet som visas på YouTube.)

Daunt Books for travellers

En härlig bokhandel i London som erbjuder en virtuell tur!
Den ligger på Marylebone High Street nr 83/84. All sorts reselitteratur man kan tänka sig över hela världen.
Pröva här: http://www.dauntbooks.co.uk

Själens osaliga längtan

Audrey Niffenegger har med "Själens osaliga längtan" (Her fearful symmetry) skrivit ännu en annorlunda bok. Den förra jag läste var "Room", som var en insiktsfull, fasansfull skildring av instängdhet. "Själens osaliga längtan" handlar egentligen också om instängdhet, men denna gång är det döda själar det gäller. Om man tycker om lite övernaturligt och är intresserad av engelska kyrkogårdar är den toppen. Jag måste bara besöka Highgate kyrkogården i London när jag kommer dit i mars. Själva intrigen är spännande, men inte alls lika gripande som i tidigare böcker av samma författare. "Tidsresenärens hustru" kan rekommenderas.

En fyrbok till...

Jag kunde inte låta bli. Den stod där i hyllan för 7-dagarslån på biblioteket; Fyrmästarens dotter av Ann Rosman. Ny deckarförfattare med fyrtema. Den var inte så pjåkig faktiskt. Inga spökerier, men förgreningar bakåt i tiden förstås. Intrigen sådär, men riktigt bra personskildring. Ganska spännande och aldrig tråkig. Miljön är Marstrand, liknande Läckbergs Fjällbacka, men bättre skildrad än hennes. Jag kommer nog att läsa Rosmans nästa bok också. Den heter "Själakistan" och kom ut 2010.

Den bästa fyrboken alla kategorier är ändå "Pappan och havet" av Tove Jansson. I den finns känslan av ödslighet, ensamhet och mystik. Och längtan...

Dödens nycker

Att läsa Saramago, "Dödens nycker", är att gå in i ett helt annat tänkesätt. Vad som är, är uppochner, dvs döden är nyckfull. Att döden skulle vara en kvinna har jag aldrig funderat på, inte heller vad som skulle hända om hon började handla irrationellt. Det är med mycken djupsinnighet och filosofiska finurligheter Saramago skriver. Och med mycket humor. Det är en tänkvärd och mycket läsvärd bok. Att döden är både nödvändig och önskvärd hade jag inte tänkt mig. Men att berätta mera skulle förstöra nöjet för er som vill ge er in i Saramagos annorlunda värld.
Denna bok får mig att minnas en annan bok som jag läste på 1970-talet; Philip José Farmer, Flodvärlden. Den handlar om en flod, dit alla kommer som dött. De träffas där och kan samtala med varandra. Jag tror ska läsa om den och berätta mera senare.

Bokrean

Jag kan förstås inte låta bli att gå dit, till rean alltså. Det hänger i, precis som påskfirandet, vilket inte heller är så storstilat längre utan barn som ska leta påskägg i buskarna. Jag får leva med härliga minnen av bokreor då armarna inte räckte till för allt jag ville ha.
I bokhandeln frågar jag efter avdelningen med litteraturhistoria och lyrik. En närmast skamsen bokhandlare erkänner att det inte finns någon sådan. Jovisst, det finns en (!) samlingsvolym med svenska dikter. Nej, någon litteratur värt namnet finns inte på årets bokrea. Inte i min stad i alla fall. Bästa utbudet hade faktiskt Åhlens, där jag hittade en fin bok om whiskydestillerier i Skottland. Eftersom färden går dit i juni kan den komma väl till pass. Om man är galen i kokböcker kan man få sitt lystmäte, men hemma tar de redan större plats än kastrullerna, så jag hoppar över dem.
Sedan jag upptäckt Kupans bokdagar är den vanliga bokrean ganska ointressant. På Kupan finns nämligen fullt av skönlitteratur till ett pris av 10-20 kr!